Moving on
Senaste veckan har jag märkt att vissa saker blivit lättare, de tynger mig inte på samma sätt.
Självklart finns vissa av känslorna kvar men skillnaden motför tidigare veckor är otrolig.
Man måste bara ge det tid. Nu börjar jag känna igen den vanliga Emilia.
Och detta trots att jag faktiskt är sjuk. Jag känner mig ändå bättre nu. Finally.
Vissa saker kommer alltid finnas kvar i bakhuvudet som tankar och funderingar, men med betoning på bakhuvudet.
Inget jag tänker på hela tiden.
Jag har så mycket annat som är fantastiskt i mitt liv, så mycket som är bra just nu, så mycket att se fram emot. Jag behöver inte klamra mig fast i det förflutna. Men jag är jätteglad att det som skett faktiskt har skett.
Det har påverkat mig och sammantaget gjort mig till den jag är.
